Never let me go – Kazuo Ishiguro

never let me go.jpg
Hur många böcker av en författare måste man läsa för att kunna kalla hen för en av sina favoriter? Jag är uppe i den blyga siffran två och börjar känna något som kan beskrivas som en förälskelse. Kanske inte ännu en djup och lojal kärlek – men ändå en känsla av värme och en längtan efter mer.

Never let me go beskrivs på Bokus såhär: ”Kathy, Tommy och Ruth växte upp på ett isolerat internat på den engelska landsbygden. De fostrades till att tro att de var speciella och att deras hälsa var viktig, inte bara för dem själva utan även för samhället. Men varför var de egentligen där? När Kathy i 30-årsåldern tänker tillbaka på sin uppväxt börjar hon minnas saker. Hon minns hur folk som sökte sig utanför internatets grindar inte kom tillbaka och hur människor som kom utifrån verkade vara livrädda för dem. När minnesbilderna fogas samman går sanningen så sakteliga upp för Kathy.”

Det är absolut inte en osann beskrivning, men ändå ger den en känsla som inte riktigt passar ihop med det jag kände när jag läste. Ja, det handlar om Kathy om hennes vänner. Ja, det handlar om den konstiga skolan. Men det handlar desto mer om genetik och moral. Det är den sanna berättelsen.

Återigen, precis som i Ishiguros Återstoden av dagen, är berättelsen upplagd som ett pussel av minnen, nutid, dåtid och känslor. Sakta byggs en bild upp av något – som läsare är det svårt att sätta fingret på vad det är som ska hända, eller om det är något som redan hänt. Vad är det som läsare man ska veta eller få veta? Hela tiden satt jag med en aning och en känsla i magen av att jag egentligen visste exakt vad det handlade om, och det gjorde jag till viss del också. Ändå så kom jag att bli förvånad flertalet gånger.

Takten är lugn utan att vara uttråkande. Tvärtom så bidrar den till den känsla som jag redan förväxlar så tydligt med Ishiguro. Ämnet är obehagligt i ren sci-fi anda, men ändå så pass nära vår verklighet här och nu att det känns mer på riktigt än som en påhittad berättelse. Jag vet inte riktigt vad mer jag kan säga. Ett måste, absolut obligatorisk läsning.

Här har jag skrivit om Kazuos Ishiguros andra verk: Återstoden av dagen

Förlag: Wahlström och Widstrand
Går att köpa här: Adlibris, Bokus, Cdon

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s